Soldattorp – N Solberga Hembygd

Se även de 9 rusthållen i Norra Solberga socken (nedan).
Karta över samtliga torp.
Ordförklaringar.

Indelning i rotar och rusthåll.
I slutet av 1600-talet indelades gårdarna i Sverige i rotar och rusthåll enligt yngre indelningsverket. Indelningen för infanteriet (rotar) påbörjades 1685 och fullbordades 1690. Kavalleriets indelning (rusthåll) var fullt organiserad 1692. Denna indelning kom att gälla fram till den allmänna värnpliktens införande omkring är 1900.
Yngre indelningsverket nådde sin form under Karl XI:s tid. Befälen skulle få sin lön i form av boplats och indelta eller anordnade hemmansräntor. Manskapets uppsättande och underhåll genom rustning eller rotering påfördes hemman av krono och skatte samt allmän frälsenatur.
För kavalleriet indelades vissa hemman, vart och ett att som rusthållsstam under bestämt nummer uppsätta oh underhålla häst och karl. Detta gjordes mot befrielse från utgörande av hemmanets åliggande ränta och ibland även kronotionde. För uppsättande och underhåll av manskap vid infanteriet indelades närbelägna hemman i rotar av vilka det ålåg varje rote att under bestämt nummer hålla en soldat. Detta var alltså den indelta armén.
I Norra Solberga socken fanns 11 stycken rotar med nummer från 117 till 127. Det fanns också 9 stycken rusthåll med nummer från 41 till 49.

Uppgifterna om soldattorpen nedan är hämtade från jordeböcker, mantalslängder, husförhörslängder och från generalmönstringsrullor från Krigsarkivet.
Dessutom förekommer uppgifter från Nordisk familjebok.

Soldattorp Rote N:o 117 Elmeshult − Nystorp Stamrote: Elmeshult 1 mantal. Strörote: Kongseryd 1/2 mantal. Soldattorp: Först vid Maritorp, men flyttades till Nystorp under 1700-talet.

Vid 1700-talets början tjänstgjorde Måns Pärsson som soldat. Hans tjänst övertogs av Johan Tobiasson vid generalmönstringen år 1716 och han kommenderades till Halmstad. År 1733 hette soldaten Johan Larsson och han tjänstgjorde till 1:a september 1752, då han vid generalmönstringen fick avsked efter 25 års tjänst. Vid generalmönstringen 1744 hade han fått namnet Elmgren. Det var mycket vanligt att soldaterna tog efternamn med anknytning till den rote man tjänstgjorde vid. 1752 ersattes Johan Elmgren med en annan Johan Elmgren som tjänstgjorde till 1785, då han 53 år gammal och efter 33 tjänsteår begärde och fick avsked. Han hade deltagit i Pommerska kriget och beviljades underhåll. Mellan åren 1785 och 1806 hette soldaten Petter Eld. 1806 fick han avsked, 48 år gammal och med 21 tjänsteår, då han var “oförmögen till Kronans tjenst”.

1754 30/11	Född	Stina, dotter till soldaten Jonas Persson – Elmgren o h h Maria Persdotter.
1756 6/9	Född	Sonen Petter.
1791 28/11	Död	Gifta mannen och avskedade soldaten Jonas Elmgren av Wattusot, 62 år och 9 mån gammal.
		(Han kan vara den Joen som föddes i Stenklämman, Släthult och var son till Peder Gudmundsson o h h Elin Joensd.)
—————————————————- Avskedade soldaten Peter Eld och Maria Carlsdotter, boende i början av 1800-talet i “Stufvan”:
1744	Född	Maria Carlsdotter, i Flisby.
1757	Född	Peter Eld, i Solberga.
1777	Vigde	Peter Eld och Maria Carlsdotter.
1810 1/8	Död	Peter Eld, Avskedad Soldat i Nystorp. Colik, 53 år.
—————————————————- Soldaten Petter Eld och Stina Jonsdotter. Hitflyttade fr. Eksjö 1807. I familjen fanns modern Lisa Persdot. f. 1757 i Sandsjö:
1782	Född	Petter Eld, i Solberga.
1782	Född	Stina Jonsdotter, i Eksjö.
1805	Vigde	Petter Eld och Stina Jonsdotter.
1806	Född	Sonen Johannes i Eksjö.
1808 30/10	Född	Dottern Sophia Pehrsdotter i Nystorp.
1812 3/2	Född	Sonen Jonas Petter Pehrsson i Nystorp.
—————————————————- Soldaten Petter Kast och Lovisa Svensdotter:
1792 26/5	Född	Petter Kast i Solberga.
1793	Född	Lovisa Svensdotter i Flisby.
1819 19/12	Född	Sonen Carl Johan Kast i Elmeshults Soldattorp.
1820 16/10	Död	Sonen Carl Johan av okänd sjukdom.
1821 14/7	Född	Sonen Sven Johan Kast I Elmeshults Soldattorp.
1824 5/2	Född	Dottern Anna Stina Kast i D:o.
1827 3/10	Född	Dottern Sophia Kast i Nystorp under Elmeshult.
1857 7/9	Död	Petter Kast, f d Soldat. Gratialist, fr Nystorp, Elmeshults N ägor, född i Solberga 26/5 92. Död av Vattusot, 65 år. Gift med Lovisa Svensd. Haft 4 barn, deraf 2 lefva, en dotter ogift.
—————————————————- Soldaten Johan Bark och hustrun Beata Fredr Jönsdotter:
1839 16/10	Vigde	Johan Bark och Beata Fredr Jönsdotter.
1840 1/12	Född	Sonen Johan Gustaf i Elmeshults Soldattorp.
1842 8/5	Född	Dottern Kristina Charlotta Emelinda i d:o, M 22 år.
1842 16/12	Död	Beata Fredrika Jönsdotter, Hustru till soldaten för Elmeshult Norrgl Johan Bark, född i Solberga 1820 24/1, dotter af Jöns Hammargren i Midtför.
1843 21/1	Död	Johan Bark, Soldat vid Jönköpings Regemente för Elmeshult. Död af Nerffeber, 25 år gl. Enkling. Född i Almesåkra 1817 21/11, fader inh Johannes Johansson i Oroen. Enkling d. 16/12 1842. 1 Dr efterlever.
1841 8/2	Död	Johan Gustaf Johansson. Son av Sold Johan Bark i Elmeshult Norrgl S T. Död av Bröstfeber 2 mån gl.
1839 20/10	Född	Karolina, dotter till inh man Anders Gran o h Eva Isaksdotter i Nystorp und E-hult. Död 1841 7/1.
1842 10/9	Född	Dottern Sara Lotta. Familjen bor i backstugan Lilla Nystorp(flyttade därifrån 1846).
—————————————————- Soldaten Johan Nyman med hustru Anna Karin Jonsdotter, inflyttade 1850. Nyman ägde 1/8 mtl i Elmeshults Norrgård:
1815	Född	Anna Karin Jonsdotter i Björkö.
1823 11/3	Född	Johan Nyman i Lommaryd.
1844 12/8	Vigde	Johan Nyman och Anna Karin Jonsdotter.
1844 4/10	Födde	Ett dödfött Flickebarn i Elmeshults soldattorp.
1845 2/11	Födde	Ett dödfött Gossebarn i Elmeshults soldattorp.
1846 21/10	Födde	Sonen Karl Johan i d:o. Modern 31 år.
1849 2/2	Födde	Dottern Maria Kristina Josefina. Död 1849 11/4.
1850 2/4	Födde	Ett dödfött Flickebarn. Modern 35 år.
1851 22/6	Födde	Dottern Kristina Josefina. Död 1851 26/9.
1852 3/8	Födde	Dottern Clara Augusta Charlotte. Modern 37 år.
1855 7/7	Födde	Ett dödfött Flickebarn. Modern 40 år.
1857 12/8	Födde	Ett dödfött Flickebarn. Modern 42 år.
1860 23/5	Födde	Dottern Elfvina Josefina Serafia.
1870 26/5	Död	Jonsdotter Anna Carin, f. 1815 13/1 i Björkö, från Elmeshults Norrg. gift 1844 med efterl korp vid Jönköpings Regemente Johan Nyman, haft 11 barn, af hvilka 3, hwaraf 2 omyndiga lefva. Död af Lungsot, 55 år 4 mån o 7 dagar gammal.
1872 27/4	Vigde	Nyman Johan f d Korporal, hemmansegare i Elmeshult Norrgl, f 1823 11/3 i Lommaryd, med Pettersdotter Anna Stina, piga från samma ställe, född 1829 16/6 i Jersnäs. Giftoman Äldste brodern hemmanseg Johannes Pettersson i Klackarp, Lekeryds socken. Bouppteckning af 8/9 1870 förrättad af Urekman ? efter afl förra hustrun Anna Carin Jonsdotter, död 20/5 1870. Arfskifte förrättadt 1871 24/1 af häradsh J G Stiernspetz underskrifet af alla vederbörande. …
1888 6/12	Död	Pettersdotter Anna Stina, f 1829 16/6 i Jersnäs, hustru till afsk korp Joh Nyman från Källåsen Elmeshults Norrg eg. gifte 27/4 1872, inga barn. Död av magsjukdom 59 år 5 mån o 2 dagar.
1889 24/5	Vigde	Nyman Johan f d korpral från Källåsen, Elmeshult med Jonsdotter Kristina, piga från Fridholmen, Jönköpings östra stadsförsamling. …
1890 25/1	Född	Elsa, Johan Nymans o Kristina Jansdotters dotter i Källåsen under Elmesh Norrg.
1891 7/1	Död	Nyman Johan f d korporal i Källåsen under Elmeshults Norrg. 67 år, 4 mån, 26 dagar. Gift. Dödsorsak okänd.
1891 10/3		Eksjö-Tidningen: Fredagen den 13/3 försäljes genom frivillig auktion qwarlåtenskapen efter aflidne f d Korporalen J Nyman, hwarjemte försäljes stugubyggnaden Källås under Elmeshult. …

Hults Södergårds Soldattorp Rote N:o 118 − Hultatorpet Stamrote: Hult 1 mantal Skatte. Strörote: Lövhult 1/2 mantal. Soldattorp: Hultatorpet, flyttades till Åkerslund 1857.

År 1693 blev Arwfed Svensson antagen som soldat. Mellan åren 1709 och 1716 hette soldaterna Nils Germundzson, Swän Tårstensson, Johan Sunesson och Christian Mårtensson. Vid generalmönstringen 1716 var Torsten Arfwidsson soldat och han kommenderades till Varberg. 26 mars 1737 dog Nills Pehrsson 24 år gammal och med 14 tjänstgöringsår. Han blev då ersatt med Pehr Jönsson som dog 1742. I mars 1743 blev Jan Andersson soldat och han dog på hösten samma år. Från och med 1744 hette soldaten Lars Persson och han tog sig efternamnet Hultgren. 1765 dog han 49 år gammal efter 21 tjänsteår. Han ersattes av Jonas Boberg. Vid generalmönstringen 1778 hette soldaten Petter Gustaf Lindbom. Han tjänstgjorde 1785, men sedan finns det inga mer uppgifter om honom. 1790 dog Anders Hult och han blev ersatt med Anders Hastig, som fortfarande tjänstgjorde1806. Han var då 49 år gammal och hade varit soldat i 15 år.

Soldaten Anders Hastig och hustrun Maija Ericsdotter:
1794 23/3	Vigde	Soldaten vid N:o 118 Anders Hastig uti Hults Soldattorp och Pigan Maija Ericsdotter från Ormaryd. Caverat Brudens Fader Eric Andersson. Compagnie Chefens Lieut G Humbles bewis inlämnat.
1795 6/8	Född	Dottern Catharina i Hults Soldattorp. Modern 19 år.
1797 19/11	Född	Dottern Stina i Hults Soldattorp. Modern 23 år.
1801 22/3	Född	Sonen Petter i Hults Soldattorp. Modern 25 år.
1804 5/2	Född	Sonen Magnus Andersson i d:o. Modern 28 år.
1806 29/4	Död	Torpare Enkan Ingrid Thorsdotter i Hults Soldattorp af Bröstfeber 76 år gammal. (Soldatens mor). Familjen flyttade på 1820-talet till Westra Hultstugan.
1808 10/8	Född	Sonen Anders. Fadern Comm Soldat. Modern 32 år.
1810 12/10	Född	Sonen Gustaf Hastig. Modern 34 år.
1814 7/1	Född	Carl Anders Hastig. Modern 40 år.
1816 6/11	Född	Sonen Johannes. Död 1817 12/2 af Kikhosta.
1818 15/5	Född	Dottern Anna Maija Hastig. Modern 44 år.
1821 18/9	Född	Dottern Friderica Hastig. Modern 46 år. Fadern Kyrkoväktaren Anders Hastig.
1840 2/12	Död	Maja Eriksdotter av Ålderdom, 72 år gammal. Kyrkoväktaren Anders Hastigs Hustru fr W Hultstugan. Född i Eksjö 1768. Föräldrar Bonden Eric Andersson o hustrun Lena Persdotter i Grönlid. Begrafd 6/12.
1841 30/3	Död	Anders Hastig af Ålderdom, 75 år g:l. Kyrkväktare, afskedad soldat vid Jönköpings Reg:te, bonde i W Hultstugan. Föräldrar: Magnus Börjesson o h Ingrid Thorsd. i Näs. Gick i krigstjenst 1791. Fick afsked 1818. Gift 1794. 7 efterlefvande barn.

1828 10/2	Född	Anders August Carlsson. Torparen Carl Anderssons o h Maija Stina Johansdotters barn i Hults Soldattorp.

1831 17/6	Född	Carl Johan Berg, Brukaren Jöns Bergs o h Stina Pehrsdotters barn i Hults S T. Modern 36 år.
—————————————————- Soldaten Anders Örn och hans hustru Lena Larsdotter:
1808 26/1	Född	Lena Larsdotteri Barkeryd.
1819 15/9	Född	Anders Örn i Almesåkra.
1839	Vigde	Anders Örn och Lena Larsdotter.
1841 9/1	Född	Sonen Johan August i Hults Soldattorp.
1843 23/8	Född	Dottern Kristina Charlotta i d:o. Modern 35 år.
1845 15/10	Född	Sonen Karl Alfred i d:o. Modern 37 år.
1847 11/4	Född	Sonen Gustaf Ferdinand i d:o. Modern 39 år.
1850 7/1	Född	Dottern Anna Lovisa Mathilda i d:o. Modern 42 år.
		Familjen flyttade först till Hässlebo och 1858 till backsugan Nyeberg under Håknarp, som vanligen kalldes Örnatorpet. Örn livnärde sig här som skomakare.
1893 25/12	Död	Örn Anders, inh i Nyeberg under Håknarp, 74 år, 3 mån och 10 dagar. Död af Ålderdomskrämpor.
1894 10/1	Död	Larsdotter Lena, inh enka i Nyeberg, 85 år 11 mån och 14 dagar. Död af Ålderdomskrämpor.

1830 25/9	Född	Jonas Jansson. Föräldrar Torparen Jan Andersson och hust Anna Stina Jonsdotter i Lid under Glimminge. Modern 28 år. Han blev sedermera soldat Jonas Qvist för Hult. Gift med Anna Helena Pettersdotter född i Flisby 1821 30/12. Han kom från Strömmen under Glömminge 1856 till Åkerslund och flyttade till Rosenlund under Kongsryd 1878).
1884 22/2	Död	Qvist Jonas, född 1830 25/9 i Solberga, afsk soldat från Rosenlund, Kongsryds ägor. Död af Lunginflammation på Lasarrettet i Eksjö. 53 år 4 m 27 d. Gift d 25/11 med efterl Anna Helena Petersdotter, barnlösa.
1899 24/12	Död	Enk Anna Helena Petersdotter från Rosenlund.

1879 20/11	Vigde	Fridsäll Johan Fredrik, soldat vid Kongl Jönköpings Reg:te från Åkerslund Hultsödergård, född 1858 14/11 i Flisby, med Johansdotter Anna Kristina, piga från Snarebo, född 1858 10/9 i Flisby. Giftoman fadern enkl. Johan Peter Nilsson i Hult Södergl. skriftl bifall.
1880 6/9	Född	Dottern Augusta Kristina i Hults Soldattorp.
1881 14/12	Född	Sonen Axel Simeon i Hults Soldattorp.
1882 14/4	Flyttade	Afsk Sold Joh Fr Fridsäll med hustru och barn från Hults Södergård till N:a Amerika. Med i familjen var också hustruns syster Pigan Hedda J Johansdotter, född i Flisby 1860.
—————————————————- Soldaten Karl Anders Johansson Sundell med familj:
1857 28/2	Född	Carl Anders. Föräldrar: Inh Johan Fredrik Isaksson och Hu Lena Maria Johannisdr från Gimmarp.
1882 12/5	Vigde	Sundell Karl Anders Johansson soldat vid Jönköpings Reg-te från Hults Söderg. Född 1857 28/2 med Björk Maria Sofia Albertina, piga från Målen, Född 1857 16/1 i Solberga (saknas i födelselängd). Giftoman fadern Inh enkl Joh Peter Björk i Bokelund, Släthults egor, skriftl bifall.
1883 24/4	Född	Dottern Emma Olivia i Hults Soldattorp.
1884 29/12	Född	Sonen Karl Henrik i Hults Soldattorp.
1886 2/11	Född	Sonen Ernst Teodor i Hults Soldattorp.
1891 26/8	Född	Dottern Signe Linnea i Hults Soldattorp.
1898 10/10	Född	Dottern Lilly Olga Maria i Eksjö stad. Familjen flyttade till Anneberg 1902 28/11. I soldattorpet bodde fram till 1897 22/11 ovan nämnde soldaten Fridsälls moder Enkan Kristina Petersdotter, född 1820 21/3 i Lönneberga. Hon flyttade till Fattighuset där hon dog 1898 11/1.

Danstorps Soldattorp Rote N:o 119 Stamrote: Danstorp 1 mantal Skatte. Strörote: Förås i Flisby 1/2 mantal Frälse. Soldattorp: Danstorps soldattorp som flyttades till Öringe vid skiftet 1847.

Vid 1700-talets början hette soldaten Måns Nilsson, som förmodligen stupade i Karl XII:s krig nere i Europa. Sedan kom soldaterna Peder Elufsson och Nils Bengtxson och även de har antagligen dött “emot Rijksens fiender”. Anders Ingmarsson blev soldat vid generalmönstringen 1716. Han kommenderades till Halmstad och kallades sedan Danbom. I november 1742 stupade han antingen på havet eller i Finland. han var då 48 år och hade tjänstgjort i 26 år. Anders Danbom ersattes 1743 med Anders Nilsson, som också fick namnet Danbom. 1764 fick han avsked med underhåll, då han blivit ofärdig i högra handen. Han var då 40 år och hade 21 tjänstgöringsår bakom sig. Aron Danbom var soldat 1765-1785, då han 48 år gammal och med 20 tjänstgöringsår fick avsked som “liderlig”. Näste man på roten blev Jonas Jerpe, som stupade i kriget 2 mars 1790. Samma år blev Israel Moberg soldat. Han stupade sedan i Finska kriget 1808-1809.

Uppgifter ur N Solberga C1 och C2 m.m.
1678		Judica Begroffs Knicktehustruns barn ifrån Danstorp. Likstool betalt.
1706		Annan dag Påska begrofs Såldatens Peder Olufssons 9 Åhr gl-a son för Danstårp benämbd Oluf Pedersson.
1706		Misericodias ett yngre bemälte Soldats barn 1 och 3/4 Åhr glt. dödt af kopporna och heet Måns Pedersson.
1713		4 p Trin Då Pastor war uti Prästemötet Christnades Måns Joenssons och des Hustrus Brita Swändotters barn i Danstårp födt dz 22/6 och kallades Elizabeth. Faddrar bl a Såldatehustrun Karin Joensdr i Danstårp.
1715		18 p Trin Vid barndop i Steenklämman: bland faddrarna Såldatens Måns Perssons Hustru Karin Joensdr i Danstårp.
—————————————————- Soldaten för Danstorp Anders Ingemarsson och hustrun Malin Jönsd-r:
1717 13/9	Född	Sonen Nils.
1718 10/2	Född	Sonen Jöns. Drunknade i en källa eller brunn den 27/12 1724.
1720 16/12	Född	Dottern Brita.
1723 20/1		Begowos dessa, Nembl Modern som war Såld Anders Ingmarssons 32 Åhr g-la Hustru i Danstårpe Knektehem, h-ken effter ett swårt Barna-fänge, förmedelst twillingars födande, den ena dz 7, den andre dz 8 Januar, blef död dz 12 ejusd. Hon hade det Nampnet Malin Jönsdotter. Dito begge Twillingarna, af h_ka Sonen heet Gustaf Andersson och dottern kallades Helena Andersdotter.
1723		7 p Trin Wigdes Enklingen Såldaten Anders Ingemarsson för Danstårp, wid pigan Karin Elisedotter i Danstårpetårpet. Morgongåfwan femton lod Silfwer. Thenne Enklingen, såsom han är öfwermåttan fattig, så kunde han icke mehra till sina med des förra hustru Sahl Malin Jönsdotter aflade Barn i Möderne utlåfwa än allenast femton daler kopp-mynt; hwar med ock hans förra Swärfader Jöns Jönsson i Ohlarp, som des beskaffenheet hafwer sig noga bekant, var förnögd.
1724 6/4	Född	Dottern Elin i Danstårpetårpet. Chr Qvasimodo Gen.
1725 1/8	Född	Dottern Anna i Danstårpetårpet.
1726 29/12	Född	Dottern Ingiäl. Död 26/8 1729 af Kopporna.
1728 25/10	Född	Dottern Elizabeth. Död 30/8 1729 av Kopporna.
1730 17/5	Född	Dottern Elizabeth.
1732 1/6	Född	Dottern Kirstin. Död 1733.
1734 6/1	Född	Sonen Ingemar. Död 17/11 1807 i Qvarnagård.
1735 4/9	Född	Dottern Kirstin.
1738 6/8	Född	Dottern Karin. Död 25/3 1741.
1740 14/11	Födda	Tvillingarna Sven och Brita.
1742 nov	Död	Soldaten Anders Ingemarsson Danbom. (enl generalmönstr). Han är inte omnämnd i dödboken.

1764		Enkan Cari Eliaedotter upptogs på Fattiglängden.
1772 27/5	Död	Enkan Cari Eliaed-r i Elmeshult 77 år, ålderdomssjukd.
1729		Sista Söndagen i Åhret begrofz en fattig dock Chrl Änkia, hwars Man heet Anders och war Såldat för Danstårp; H-ken för snart 30 åhr sedan dödde emot Rijksens fiender. Denna hans Efterlefwerska hafwer många åhr tillförene, som sedan sin tid tillbräckt uti Sohlärga Sochn och fördt ett stilla och efter sitt stånd beskedligt lefwerne. Efter en i 14 dagar hårdt ansättjande Siukdom, bestående af wärk i hufwud, bröstet och alla lemmar dödde hon Jule-Aftonen hoos sin Måg och dåtter boende uti Årredas Tårpet Hytte. Och förmenas at hon war wijd paz 70 Åhr Gammal benämbd Sissla Mattisdotter.
—————————————————- Soldaten Anders Danbom och Ingred Samuelsdotter:
1744 29/5	Vigde	Såldaten för Danstorp Anders Danbom wid Pigan Ingred Samuelsdotter från Wessleda. Se Flisby kyrkobok. Morgongåfwa: 10 Daler Smt.
1745 25/11	Född	Dottern Annika.
1749 9/9	Född	Sonen Magnus.
1755 24/10	Född	Sonen Samuel. Död 22/8 1756 af kopporna, 1 är gl.
1763 7/9	Född	Dottern Stina.
1766 16/12	Född	Jonas, Soldaten Aron Danboms o h Maria Jaensdotters son i Danstorps soldattorp.

1782 19/6	Död	Soldats-Änkan Brita Ericsdotter uti Danstorps Soldatetorp af Luingsot, 83 år gammal.

1788 20/11	Född	Soldatens Jonas Hjerpes o h Stina Andersdotters barn från Danstorps Soldatetorp, kallad Stina.
—————————————————- Soldaten Israel Mobergs o h Maija Larsdotter:
1792 12/9	Född	Sonen Daniel i Danstorps Soldatetorp.
1795 21/8	Född	Sonen Anders i Danstorps Soldatetorp.
1797 28/10	Född	Dot Ingjerd i Danstorps Soldatetorp.
1800 3/11	Född	Dot Maija Stina i Danstorps Soldatetorp.
1803 17/7	Född	Dot Annika Israelsdotter i d:o.
1791 7/11		Fattigprocent efter Soldat Hjerpe: 1 skilling 9 rst.
1810 20/10	Vigde	Enklingen o Torparen Sven Andersson i Danstorps Torp och Pigan Catharina Olufsdotter uti Hults Södergl.
1811 9/4	Född	Sonen Anders Svensson i Danstorps Torp.
1812 26/4	Född	Dottern Stina Catharina Svensdotter i d:o.
—————————————————- Soldaten Johannes Damm o h Maija Stina Pehrsdotter i Danstorps Soldattorp:
1823 7/4	Född	Dottern Anna Stina Damm.
1824 24/6	Född	Sonen Johan Petter Damm. Död 21/8 1829 Bröstfeb.
1827 17/4	Född	Dottern Lisas Sophia Damm. Modern 31 år.
1829 15/6	Född	Dottern Ulrica Damm. Modern 33 år.
1831 21/8	Född	Dottern Lovisa Damm. Död 22/8 1831 af slag.
1832 19/8	Född	Dottern Johanna Damm. Modern 40 år.
1834 4/11	Född	Sonen Johannes Damm. Modern 42 år.
1836 21/6	Född	Dottern Karolina Damm. Modern 45 år.

Havsviks Soldattorp Rote N:o 120 Stamrote: Hafsvik 1 mantal till 1/2 mantal Frälse. Strörotar: Äskhultamålen 1/2 mantal och Blixås 1/2 mantal. Soldattorp: Hafsviks soldattorp eller Jershemmet eller Hafsberg. Det blev nybyggt 1796.

Vid seklets början hette soldaten Johan. Det finns ingen uppgift om hans efternamn. Det enda man vet är, att hans hustru “afladt ett oäckta barn med, som hon berättar, drängen Peder Håkonsson under sin Mans bårtowarande med Kongl. Armeen i Påland”. Johan kan vara identisk med Johan Nilsson som 1716 kom hem från fångenskap vid Stralsund. Vid generalmönstringen 1716 hette soldaten Samuel Gunnesson, som kommenderades till Halmstad. Han fick avsked 1739 då han hade “Torrwerk i wänstra benet Kroket”. Han var 42 år gammal och hade 23 tjänstgöringsår. Sedan kom soldaterna Swen Sandberg och Nills Sandberg under åren 1742-1744. 1747 hette soldaten Nils Sandberg och han dog 21 april 1759 i Pommern. Han ersattes med Per Sandberg som fick avsked 1762. Volontären Anders Johan Wetter började tjänstgöra 1764 och han erhöll 1768 “Förare Carecter”. 1776 blev han transporterad till Norra Vedbo Compagnie. Johan Lust blev soldat 1779 och han kommenderades med flottan till Karlskrona 1789. Ett år senare dog han 35 år gammal och med 11 tjänstgöringsår bakom sig. 1790-1806 var Nils Vik soldat. Efter 16 tjänsteår och 51 år gammal fick han avsked som oduglig och gammal.

Soldaten Daniel Tapper och Kristina Svanström, hitflyttad från Barkeryd 1845:
1823 21/1	Född	Daniel Tapper
1825	Född	Kristina Svanström i Nässjö socken.
1846 28/2	Född	Dottern Sara Kristina Mathilda i Hafsviks S T.
1949 11/7	Född	Dottern Johanna Sofia i d:o. Modern Adelaide, 24 år.
1851 17/11	Född	Dottern Elisabeth i d:o. Mod Adelaida Christina.
1855 8/5	Född	Dottern Maria Charlotta i d:o. Modern 30 år.
1857 17/9	Född	Augusta Helena i d:o. Modern 32 år.
1859 7/12	Född	Sonen Carl August i d:o. Modern 34 år.
1859 15/8	Död	Dottern Maria Charlotta av Torrvärk, slag, 4 år.
1861 12/10	Född	Dottern Adelaida Josefina i Hafsviks S T.
1863 30/9	Född	Dottern Anna Lovisa i Hafsviks S T.
1868 25/1	Död	Hustrun Adelaida Christina Svanström i S T under Hafsvik. Efterlemnar mannen Soldat Daniel Tapper och 6 omyndiga barn. Död av vattusot.
1868 30/12	Vigde	Tapper Daniel. Soldat. Soldattorpet N:o 120 under Hafsvik med DammaUlrika, piga ifrån Backstugan Öringe under Danstorp, f 1829 15/6. Han företedde arfskifte, upprättadt den 19 oct d å af Joh Petersson i Släthult och godkänt af förmyndaren Anders Svensson i Elmeshults Norregl. Fästeqvinnans morbroder Sven Petersson från Brahus under Stuntamålen i Nässjö s:n gaf såsom rätt giftoman sitt bifall till sin systerdotters tilltänkta äktenskap skriftligen tillkänna.
1869 15/1	Född	Dottern Elfvina i Hafsviks Soldattorp.
1870 2/3	Död	Tapper Daniel, Soldat från Hafsvik, 47 år 1 m 11 d. Dödsorsak: Jebris typhoides. Död i Warberg på Norra Hallands Lazarett. Begraven i Warberg enl attest af d 5 mars 1870 från t f Lazarettspredikanten A Norrman
1870 14/8	Född	Axel Herrman. Föräldrar: Afl Soldat Daniel Tapper o h efterl hustru Ulrika Damm i Hafsviks Soldattorp.

1829 15/6	Född	Ulrica Damm. Föräldr Soldaten Johannes Damm och hustru Maija Stina Petersdot uti Danstorps Soldattorp. Moder 33 år. Fadd: Gustaf Nilsson, Catharina Månsdot, Dr Petter Zachrisson, Cath Johansd-r, alla från Danstorp.
1888 20/11	Död	Damm Ulrika, enka från fattighuset, född 1829 15/6 i Solberga, gift 1868 30/12 med soldaten Daniel Tapper, enka 1870 2/3, efterl en son och en dotter båda omyndige. – Gulsot.

Buckhults Soldattorp Rote N:o 121 SvenstorpStamrote: Buckhult 1 mantal, i rote för 3/4 mantal Frälse. Strörotar: Skångesbo 1/4 mantal, Gummmarp 1/4 mantal och Hatten 1/4 mantal. Soldattorp: Svenstorp.

Den förste soldaten på roten var Swen Svensson och efter honom blev soldattorpet troligen uppkallat, då det kallas Svenstorp. 1694 blev Carl Jonsson soldat, då den förste knekten rymt. Han blev ersatt av Anders Tobiasson, som i sin tur ersattes av Pehr Svensson. Han dog 1730 “then sedan han Marscherade ifrån Nårge 1718 i December aldrig hafr någon synnerl. hälsa”. Måns Pehrsson blev ny soldat och han dog 1735, 34 år gammal och med 4 tjänstgöringsår. Sedan kom soldaterna Johan Svensson och Johan Elg. Vid generalmönstringen 1744 var Carl Elg soldat. Han dog 1759 i Pommern, 39 år gammal och med 16 tjänsteår. Volontären Carl Ribbing började tjänstgöra 1778. Han var sjuk och blev page hos Hans Kongl Höghet Hertig Friedrich. 1793 dog Nils Löfgren och blev ersatt med volontären Johannes Löfgren. Han blev befordrad till trumslagare 22 juni 1804 och samma dag kom en annan trumslagare, som hette Lars Björkelund.

Soldaten Carl Magnus Mann, hitflyttad från Marbäck 1850, och Johanna Sofia Andersdotter från Danstorp:
1828 27/2	Född	Carl Magnus Mann i Marbäck
1831 21/1	Född	Johanna Sofia. Föräldrar: Anders Jonsson i Danstorp o hustrun Stina Jonsdotter. Modern 37 år.
1851 31/10	Vigde	Carl Magnus Mann och Johanna Sofia Andersdotter.
1854 30/4	Född	Sonen Carl Johan i Svenstorp. Död 1854 20/9 slag.
1860 17/8	Född	Ett dödfött gossebarn i Buckhults S T. M 28 år.
1865 5/12	Född	Sonen Carl Johan Oscar, tvilling med ett dödfött gossebarn.
		Soldaten Mann blev ägare till en gård om 5/24 mantal i Buckhult och bodde där till sin död 1908. C M Mann var känd som en originell predikant som reste omkring och höll möten.

1883 21/2	Död	Linde Isak Ludvig, soldat från Buckhult, död af Lungsot 27 år 9 mån o 26 dagar gammal. Han var född i Flisby 1855 25/4. Hitflyttad 1880 5/6. Gift 1880 8/5 med Anna Maria Josefina Wigren, född 1852 19/8 i Flisby. Hon återflyttade dit 1883 12/4. Makarna hade inga barn.
—————————————————- Soldaten Klaes Fredrik Snäll och Anna Kristina Magnidotter. Flyttade från Järsnäs till Blankefall 1880:
1844 20/7	Född	Klaes Fredrik Snäll i Nässjö.
1865	Vigde	Klaes Fredrik Snäll och Anna Kristina Magnidotter.
1866 10/12	Född	Sonen Johan Alfred (Snäll) Lindén i Jersnäs.
1868 30/11	Född	Sonen Frans Oskar Snäll i Jersnäs, fr Jkp 1888.
1872 14/2	Född	Sonen Karl Sigfrid Snäll i Jersnäs.
1874 7/8	Född	Dottern Selma Charlotta Snäll i Jersnäs.
1878 20/5	Född	Sonen Henning Valfrid Snäll i Jersnäs
1880 3/12	Född	Dottern Anna Albertina i Blankefall.
1886 14/7	Född	Dottern Ester Maria Cecilia i Buckhults Soldattorp.
		Makarna flyttade till Barkeryds socken 1896 13/11. Ett par av barnen hade flyttat till N Amerika 1891. Klaes Fredrik Snäll blev siste indelte soldaten för N:o 121 Buckhult.
		Under 1900-talet har Svenstorp ägts eller bebotts av bl.a.: Otto Karlsson, f 1846 29/9 i N Sandsjö o h Klara Matilda Gustafsdotter, f 1851 4/8 i N Solberga. De bodde här 1900 − 1909. Under tiden 1908 − 1936 ägdes Svenstorp av Karl Gustaf Johnsson, f 1874 17/3, död 1965 7/10. Hustru 1. Amanda Ottilia Johansson 1877 − 1924. Hustru 2.Alma Sofia f 1875 15/8 i Barkeryd.
		Weimar Andersson med fam bodde här 1936 − 40.
		F d soldaten Karl Anders Huldin f 1864 23/5.
		Familjen klang åren 1947 − 1950.
		Slutligen bildhuggaren Nils Huldin.

Ormaryds Soldattorp Rote N:o 122 TurlundaStamrote: Ormaryd 1 mantal Frälse. Strörotar: Hulu1/4 mantal och Näs 1/2 mantal, i rote till 1/4 mantal. Soldattorp: Turlunda.

Vid generalmönstringen 1697 tjänstgjorde Nils Håkonsson. Han blev ersatt av Oluf Nilsson, som i sin tur blev ersatt av Jon Gustafsson 1716. 1722 kom soldaten Swän Swänsson hem från fångenskap i Danmark. Erick Ericksson blev soldat 1728 och han fick namnet Qweckfelt. Han dog 1743, 36 år gammal och med 14 tjänstgöringsår. Han ersattes med Per Hurtig som tjänstgjorde till 1785, då han, 62 år gammal och med 42 tjänstgöringsår, begärde och fick avsked med underhåll. Per Hurtig hade deltagit i hela Pommerska kriget. Vid generalmönstringen 1789 hette soldaten Peter Hurtig och han fick avsked med underhåll 1818. 1806 hade han blivit befordrad till korpral. Han var vid avskedandet 52 år gammal och hade tjänstgjort i 33 år. Han hade blivit skadad i munnen vid Råstock 4 maj 1799 och i högra benet 20 augusti 1809 vid Sänarn. Peter Hurtig erhöll medalj för tapperhet i fält.

Sven Magnus Frid, hitflyttad från Flisby 1874 och Johanna Maria Johansdotter:
1825 17/10	Född	Sven Magnus Frid i Flisby.
1841 18/6	Född	Johanna Maria Johansdotter i Adelöf.
1863 23/5	Vigde	Sven Magnus Strid och Johanna Maria Johansdotter.
1865	Född	Sonen August Emil i Flisby. Utflyttad t USA 1882.
1867	Född	Sonen Johan Edvard i Flisby. Utflyttad t USA 1886.
1869 24/5	Född	Dottern Ester i Flisby. Död 1876 31/7. Hjernfeber.
1871	Född	Sonen Oscar Henrik i Flisby. Utflyttad t USA 1888.
1874 14/2	Född	Sonen Karl Anders i Flisby. Utflyttad t USA 1892 16/6.
1876 1/12	Född	Dottern Matilda i Turlunda. Utflyttad t USA 1892 16/6.
1879 26/12	Född	Sonen Axel Wilhelm i Turlunda. Utflyttad t USA 1903.
1882 7/9	Född	Dottern Anna Matilda i Turlunda.
		1885 flyttade familjen Frid till backstugan Fridhem, Kättstorp
1908	Död	Afskedade soldaten och gratialisten Sven Magnus Frid.
		Året därpå utflyttade änkan Johanna till USA. Äldste sonen Emil tog sig i USA namnet Tydén och lyckades ovanligt bra med bl.a. tekniska uppfinningar. Sven Magnus Frid och hans hustru Johanna finns på foto i boken N Solberga Bygd och folk Del 2 sid 90.
—————————————————- Carl Gustaf Petersson Törn, hitflyttad från Flisby 1885 och hustrun Kristina Lovisa Hultgren:
1861 17/7	Född	Carl Gustaf Pettersson Törn i Flisby.
1861 15/9	Född	Kristina Lovisa Hultgren i Flisby.
1885 9/5	Vigde	Carl Gustaf Pettersson Törn och Kristina Lovisa Hultgren.
1885 27/11	Född	Dottern Esther Eugenia Augusta i Turlunda. Icke döpt.
1887 19/8	Född	Sonen Gustaf Willner i Turlunda. Icke döpt.
1890 10/1	Född	Dottern Signi Maria i Turlunda. Icke döpt
1891 13/10	Född	Sonen Ernst Mauritz i Turlunda. Icke döpt.
1894 1/2	Född	Dottern Lydia Sofia i Turlunda. Icke döpt.
		1894 6/11 flyttade familjen Törn åter till Flisby s:n. Soldaten C G Törn var dock skriven för roten N:o 122 fram till 1907. Hans Lego-kontrakt daterat 1 okt 1900 finns bevarat. Se sid 227 i boken N Solberga Bygd och folk Del 2.

Bänarps Soldattorp Rote N:o 123 BänarpatorpetStamrote: Bänarp 1 mantal, i rote för 3/4 mantal Frälse. Strörotar: Foglehult 1/4 mantal, Målegärde 1/2 till 1/4 mantal och Norra Vibäck 1/2 till 1/4 mantal. Soldattorp: Bänarps soldattorp.

1697 tjänstgjorde Pähr Swänson. Vid generalmönstringen 1716 antogs Pejr Danielsson, som kommenderades till Halmstad. Han ersattes av Nills Bengtsson, som dog på “Commandot i Landzecrona” 1737 och var då 36 år och hade 14 tjänstgöringsår. Nills Persson blev ny soldat och han fick namnet Widman. Han fick avsked 1758. Vid generalmönstringen 1778 fick Hans Fogelberg avsked för att han var oduglig och dessutom saknade vänstra tummen. Han ersattes med Sven Björn , som dog 1790, 32 år och med 10 tjänstgöringsår. Samma år blev Petter Björn ny soldat. Efter 10 tjänstgöringsår och 39 år gammal fick han år 1800 avsked, då han hade bråck.

Holmas Soldattorp Rote N:o 124 HolmasågenStamrote: Holma 1 mantal, i rote för 3/4 mantal Frälse. Strörotar: Södra Äng 1/2 till 1/4 mantal, Kärr 1/4 mantal och Lönås1/4 mantal. Soldattorp: Holmasågen

Vid generalmönstringen 1697 hette soldaten Swen Jonsson. Han ersattes av korpralen Oluff Nilsson. 1716 antogs Mårten Persson, men då han deserterat från Östra Skånska Infanterie Regementet återställdes han dit. Anders Andersson blev nu soldat och han ersattes av Daniel Larsson, som senare fick namnet Röding. 1742 avled han 50 år gammal och med 29 tjänsteår. Torsten Knutsson hette den nye soldaten, som dog samma år. 1744-1759 hette soldaten Nils Holmgren, som dog i Pommern. Nästa man på roten blev Per Holmstedt, som fick avsked 1785 efter 26 tjänstgöringsår. Han var då 51 år gammal och ersattes av Johan Hägg, som i sin tur ersattes av Nils Hägg. Han tjänstgjorde 1793 och fick avsked 1838, då han var 71 år gammal och hade tjänstgjort i 49 år. “Bevistat alla krig och kommenderingar, tjänat högst berömligt, sjuk”.

Soldaten Nils Hägg och hustrun Stina Larsdotter.
1792 9/3	Född	Dottern Magdalena i Holmasågen. Modern 20 år.
1794 2/1	Född	Sonen Petter i Holmasågen. Modern 22 år.
1796 13/11	Född	Dottern Maja Lisa i Holmasågen. Modern 25 år.
1799 1/5	Född	Dottern Anna Christina i Holmasågen. Modern 29 år.
1803 3/1	Född	Sonen Johannes Nilsson i d:o. Modern 30 år.
1805 27/5	Född	Dottern Catharina Nilsdot i d:o. Modern 33 år.
1806 8/3	Död	Dottern Catharina Hägg af Bröstfeber 11 mån g:l.
1808 28/6	Född	Sonen Anders Hägg i Holma Soldattorp.
1811 23/10	Född	Sonen Gustaf Hägg i Holma Sågen. Modern 40 år.
1812 12/12	Död	Sonen Gustaf Hägg af Kikhsta 1 år gammal.
1815 12/8	Född	Dottern Cathrina Gustava i Holma Sågen. Mod 46 år.
1820 18/1	Född	Oägta Johannes. Pigan Lena Häggs barn uti Holma Sågen på Kjerrs ägor. Modern 26 år. Barnet fick nöddop af Enkan Britta Pehrsdotter.
1826 10/7	Född	Oägta Carl August. Pigan Lena Häggs barn i H-sågen. Modern kommer från Hvena socken 1825. 28 år g:l.
1834 22/6	Död	Stina Larsdotter av Bröstfeber. Soldaten Nils Häggs hustru för Holma. Född i Linderås 1772 22/3. 62 år.
		Soldaten Nils Hägg tog avsked 1838 och flyttade till backsugan Häggelund på Södra Ängs ägor.
1842 11/5	Död	Nils Hägg, afskedad soldat för Holma, senast boende i Häggelund under Södra Äng. Född i Jersnäs 1767 5/12. Fadern Petter Nilsson och modern Sara Pettersdotter. Tjente såsom soldat för Holma i 49 år och fick afsked 1838 med cettion om att “hafva tjent högst berömligt” bevistat alla fälttåg och bataljer, hvari Jönköpings Regemente under tiden deltagit. Gift med Stina Larsdotter född 1791 och död 1834. 3 döttrar efterlefva.
1844 31/5	Vigde	Pigan Maja Lisa Hägg från Häggelund med Backstuguhjonet Petter Svensson från Höjden under Målen.
1839 5/4	Vigde	Petter Holm, rekryt för Holma och Pigan Anna Stina Nilsdotter från Hamnaryd. Giftoman äldre Brodern, Soldaten Johan Tid, ger tillstånd och kaverar. Han är 28 år och hon 32 år.
1840 9/5	Födde	Sonen Johan Petter Alfred i Holma Soldattorp.
1845 24/4	Födde	Sonen Karl August i D:o. Modern 38 år.
1846 5/10	Död	Sonen Karl August Petersson af Slag, 1 år g:l.
1847 9/7	Född	Sonen Karl August i Holma S T. Modern 40 år.
1850 18/7	Född	Sonen Frans Gustaf i Ho,a S T. Modern 42 år.
		Avskedade soldaten Petter Holm flyttade 1857 till backstugan Ollebo på Kärrs ägor. Han uppgavs vara född i Solberga 1811 19/11 men uppgift saknas i födelseboken.
1811 14/8	Född	Oägta Petter. Pigan Maija Bengtsdoters barn i Sticket under Hamnaryd. Modern 30 år.
1889 29/7	Död	Holm Peter f 1811 14/8, afsk sold från Lilla Oron, Kjerrs ägor, 77 år 11 mån 15 dagar.

Målens Soldattorp Rote N:o 125 Lopperyd senare LjunghultStamrote: Målen 1/2 mantal Skatte. Strörotar: Lövhult 1 mantal, i rote för3/4 mantal och Snarebo 1/4 mantal. Soldattorp: Ljunghult.

Vid generalmönstringen 1697 tjänstgjorde pikeneraren Sven Hansson. 1716 tjänstgjorde Nills Eriksson, som kommenderades till Halmstad. Han fick avsked 1733, då han var 40 år gammal och hade 17 tjänsteår bakom sig. Han hade bråck. Näste soldat blev Nills Gabrielsson, som dog 1742. 1743-1758 tjänstgjorde Nills Löfgren. Han fick avsked och var då 48 år gammal och hade 15 tjänstgöringsår. Jonas Löfgren tjänstgjorde 1758-1780. När han dog var han 52 år gammal och hade varit soldat i 32 år. Han ersattes av Anders Dunder 1791 som fortfarande tjänstgjorde 1806.

Muntarps Soldattorp Rote N:o 126 TurlundaStamrote: Muntarp 1 mantal, i rote för 3/4 mantal Frälse. Strörotar: Branteberg 1/2 mantal, i rote för 1/4 mantal, Södra Vibäck 1/4 mantal och Pilabo 1/4 mantal. Soldattorp: Turlunda.

Pikeneraren Pehr Månsson tjänstgjorde vid 1700-talets början. 1716 antogs Måns Nilsson och han kommenderades till Halmstad. Han dog under hemmarschen från Norge 1718. Ny soldat blev Augustinius Bouman, som 1733 begärde och fisk avsked. Han var då 46 år gammal och hade tjänstgjort i 13 år. Erick Nilllsson blev soldat 1734 och han dog 1742. Han hade då fått namnet Branting 1747 och han dog i Pommern 1759. Näste soldat på roten blev Pehr Brandt och han ersattes av Jöns Isberg 1760. Han kommenderades med flottan till Karlskrona 1789 och året efter dog han. Vid bortgången var han 54 år gammal och hade varit soldat i 30 år. Johan Brandt antogs 1791 och han tjänstgjorde fortfarande 1806. Han var då 38 år gammal och hade 14 tjänstgöringsår.

Carl Gustaf Andersson i Eksjö församl och hustrun Anna Sophia Göransdotter:
1835 13/10	Född	Anna Sophia Göransdotter i Frinnaryd (sedemera piga i Branteberg).
1841 1/11	Född	Carl Gustaf Andersson i Eksjö
1867 27/10	Vigde	Carl Gustaf Andersson och Anna Sophia Göransdotter. Giftoman vid vigseln brudens broder August Göransson i Hyltan lemnat sitt bifall skrifteligen.
1869 2/1	Född	Dottern Hilda Olivia i Muntarps Soldattorp.
1870 2/7	Född	Sonen Carl Simon i Kongseryd, dit fam. flyttat.
—————————————————- Tapper Frans Carlsson och hustrun Anna Katarina Nilsdotter:
1843 6/9	Född	Anna Katarina Nilsdotter. Föräldrar: Torp Nils M Hansson o h Anna Lena Hammargren i Sjöholmen under Hamnaryd. Modern 30 år:
1848 26/11	Född	Frans Carlsson Tapper i Lommaryd
1872 23/3	Vigde	Frans Carlsson Tapper och Anna Katarina Nilsdotter.
1871 2/8	Födda	Gustaf och en dödfödd gosse, oäkta. Modern Nilsdotter Anna Catharina, torparedotter från Klippet under Kjerr.
1874 15/1	Död	Tapper Frans Carlsson, Soldat vid Jönköpings Reg-te, från Turlunda, Muntarp Norrgårds egor. Död af Nerffeber, 25 år 3 mån o 19 dagar g:l.
1874 15/4	Född	Karl August. Föräldrar: Tapper Frans Carlsson, soldat i Thurlunda och Nilsdotter Anna Katarina. Obs. Barnet födt efter faderns död. Härefter flyttade modern och sönerna till Midtför under Kjerr.
—————————————————- Frans Wilhelm Karlsson från Askeryds socken, sedermera soldat Tapper för Muntarps Norrgård. Hitflyttad från Eksjö 1875. Gift med Kristina Charlotta Andersdotter:
1844 30/11	Född	Kristina Charlotta Andersdotter. Född i Eksjö.
1852 30/4	Född	Frans Wilhelm Karlsson
1878 16/11	Vigde	Frans Wilhelm Karlsson och Kristina Charlotta Andersdotter.
1881 22/5	Född	Sonen Karl Hjalmar i Muntarp N:gs Soldattorp
1883 27/4	Född	Sonen Oskar Algot i Muntarp N:gs Soldattorp.
1893 15/2	Död	Karlsson Tapper Frans Wilhelm, soldat i Turlunda umder Muntarps Norrg. 40 år 9 mån 15 dagar g:l. Död af okänd sjukdom.
		1898 11/11 flyttade änkan Kristina Charlotta till Näs ägor och hennes söner till Eksjö församling.
		1893 22/4 antogs Axel Malcolm (Strand) Vikstrand till soldat för roten No 126 Muntarp. Källa: Nässjö AI:31 hfl 1891-1899 p 180 Han var då bosatt i Hunseberg, Nässjö. Det finns emellertid ingen uppgift om att han verkligen tillträdde tjänsten i roten. Det står inte något i husförhörslängden om att han flyttade från Nässjö till NSolberga. Ej heller finns det någon notis i Nässjös utflyttningsbok för 1893 och 1894.
		1898 11/11 hitflyttade Karl Johan Gustafsson f 1835 18/2 och hustrun Maja Lisa Andersdotter, f 1835 23/2 med 4 barn. Familjen kom hit från Blixås, och därmed friköptes soldattorpet från roten. K J Gustafsson var senare känd som “Kalle Benadoktor”.
1897 26/2		Eksjö-Tidningen: Soldattorpet utannonserat till försäljning: Arealen c:a 30 tunnland, varav flera tunnland odlade mossar, 4 boskapskreatur och lika många får kan födas. Husen i försvarligt skick.

Bollebo Soldattorp Rote N:o 127 TallholmenStamrote: Bållebo 1/2 mantal Skatte. Strörotar: Kulla 1/2 mantal och Muntarp 1/2 mantal. Soldattorp: Först vid Kulla, men 1725 till Bållebo.

Vid 1700-talets början tjänstgjorde pikeneraren Joen Pehrsson. 1716 antogs Lars Petersson, som kommenderades till Halmstad. Lars Svensson antogs 1718 och 1739 kommenderades han till Malmö. Oluf Bålling dog 1742 och han ersattes av Jonas Bålling 1743, men han blev avsatt 1744. Adolph Bålling var soldat 1747-1754. 1755-1757 hette soldaten Samuel Giersell. Eric Persson blev soldat 1759 och han dog i Pommern två år senare. Per Askelund var soldat 1760-1762, då han fick avsked. Jean Nilsson Stark blev soldat 1764 och han blev befordrad till korpral 8 april 1785. 31 juli blev Jonas Båll soldat och han tjänstjorde även 1806. Han var då 34 år gammal och hade tjänstgjort i 13 år.

Se även beskrivning under torpkartan Tallholmen.

Soldaten och sedermera korporalen Anders Magnus Jarl och hustrun Stina Carlsdotter:
1803 4/3	Född	Anders Magnus Jarl i Höreda.
1804 23/2	Född	Stina Carlsdotter Föräldrar: Bonden Carl Ericsson o h Len Pehrsdotter i Bänarp.
1827 30/9	Född	Sonen Anders Johan Jarl. Död 1830 20/8 Bröstfeb.
1830 30/4	Född	Dottern Maria Helena Jarl i Bållebo Soldattorp.
1833 19/9	Född	Sonen Petter Johan Jarl i Bållebo Soldattorp. Modern 29 år.
1836 1/9	Född	Dottern Anna Stina i Bållebo Sold Torp. Modern 32 år.
1839 24/2	Född	Dottern Inga Sofia i Bållebo Sold Torp. Modern 35 år.
1841 4/12	Född	Sonen Bror Karl i Bållebo Sold Torp. Modern 37 år.
1844 18/8	Född	Dottern Lovisa Josefina i Bållebo Sold Torp. Modern 40 år.
		Efter avskedet flyttade korpral Jarl till backstugan Norrhemmet På Bollebo ägor.
1875 2/9	Död	Karlsdotter Stina, hustru från Norrhemmet under Bollebo, född 1804 23/2, gift med f d korpralen Anders Magnus Jarl. Efterlämnar inga omyndiga barn.
		1879 flyttade Gratialisten Jarl till Barkeryds socken.
—————————————————- Soldaten Johan August Carlsson Strand med familj:
1838 1/1	Född	Johan August. Föräldrar Torparen Karl Anders Magnusson o h Lena Katarina Nilsdotter i Björkhagen under Kulla.
1840 24/2	Född	Katarina Sofia. Föräldrar Torparen Magnus Svensson o h Stina Karldotter i Dungen u Glömminge.
1861 nov	Vigde	Johan August Strand, soldat för Bållebo och Catharina Sofia Månsdotter Rehn från Bållebo. Brudens moder enkan Stina Carlsdotter i Mostugan under Glömminge och brodern Sven Magnus Rehn samt förmyndaren bifalla och kavera.
1863 13/5	Född	Sonen Claes Gustaf Theodor i Tallholmen.
1865 4/11	Född	Sonen Frans Oscar i Bållebo Soldattorp.
1868 15/6	Född	Sonen Johan Lindorm i Soldattorpet under Bållebo.
1871 11/2	Född	Sonen Karl Konrad i Tallholmen under Bållebo.
1873 6/11	Född	Axel Malkolm i Tallholmen.
1876 20/3	Födda	Tvillingarna Henrik o Helmer. Henrik död 10/ 6 76.
1877 16/8	Född	Dottern Klara Olivia i Bållebo Tallholmen.
1880 15/11	Född	Dottern Alma Sofia i Bållebo.
1889 27/9	Död	Sonen Karl Konrad af Bröstlidande 18 år 7 m 16 d.
		1891 8/11 flyttade f d soldaten J A Strand m fam till Nässjö förs.
—————————————————- Soldaten Gustaf Emil Tingvall, hitflyttad från Askeryd och hustrun Hulda Kristina Andersson:
1872 4/1	Född	Gustaf Emil Tingvall i Flisby.
1875 9/7	Född	Hulda Kristina Andersson i Marbäck.
1897 27/11	Vigde	Gustaf Emil Tingvall och Hulda Kristina Andersson.
1898 24/6	Född	Dottern Elin Maria i S T 127, Tallholman
		1899 flyttade familjen till Nässjö församling.

Uppgifterna sammanställda av Willy Gustafsson och Bengt Axelsson

Rusthållen personuppgifter från Norra Solbergas 9 rusthåll.

Se även de 11 rotarna i Norra Solberga socken (ovan).

Vässleda Södergård Rusthåll N:o 41 Vässleda Södergård 1 mantal Skatte. Augmentshemman: Östraby i Flisby, Göljaryd i Bälaryd och Nöbbeled i Lommaryds socken. Ryttaretorp: Sjöstorp eller Wåkabäcken eller Knåpet.

1703 dog sventjänaren Zackris Jönsson och han ersatts av Nils Ericksson. Samma år skaffades en ny häst av Lieutenant Wässdal. Erick Jacobsson antogs till ryttare 1709 och rusthållets bruna häst dog vid Hälsingborg. Vid generalmönstringen 1714 skaffades ett rött sto och Erick Jacobsson hade nu fått namnet Wässdal. Han avgick 1722 och ersattes av den ur fångenskapen hemkomne Nils Wessman. Vid generalmönstringen 1724 kasserades det röda stoet då det var för gammalt. 1739 fick Nils Wessman avsked med underhåll och ersattes med en annan Nils Wessman. Året därpå skaffades en ny häst, nu ett svart sto. 1753 blev Nils Wessman transporterad till Förås och istället kom därifrån Arfwed Wässman. Nils Wessman var nu 34 år och hade tjänstgjort i 13 år. Arfwed Wässman blev fången 1759 i Pommern, men utväxlades ett år senare. 1775 begärde och fick Arfwed Wässman avsked med dubbelt underhåll. Han var då 54 år och hade tjänstgjort i 32 år. Ny ryttare blev då Petter Wässman och på rusthållet fanns en svart valack. Johan Nystedt blev ny ryttare 1783, då Petter Wässman transporterades till N:o 77. Han hade då tjänstgjort i 8 år. 1787 transporterades Johan Nystedt till N:o 54 och den svarta valacken kasserades. Abram Wesselgren blev ny ryttare samma år och två år senare fick roten en ny häst, ett svart sto. Wesselgren transporterades till N:o 6 1794. Han hade då tjänstgjort i 8 år och samma år lämnades stoet till Kronan. Jonas Lind antogs till ryttare 1798.

Vässleda Norrgård Rusthåll N:o 42. Vässleda Norrgård 1 mantal. Augmentshemman: Kongsryd 1/2 mantal och Sjöstorp i Forserums socken 1 mantal. Ryttaretorp: Wästorp eller Fällan.

1703 hette sventjänaren Nils Pärsson och 1704 fick rusthållet en ljusbrun häst. Daniel Jonsson Wässdal hette ryttaren 1710 och hästen var nu ett gult sto. Två år senare hade man en ljusgrå häst, som kasserades vid generalmönstringen 1720. Man fick en ny häst, en valack, och Daniel Wässdal fick avsked efter 10 tjänsteår. Istället blev Pehr Månsson Wässdal ryttare och han tjänstgjorde till 1739, då han ersattes av Hans Wessdahl. Under tiden hade man skaffat en ny häst. Det var en mörkbrun valack som antogs 1732. 2 september 1741 kommenderades Hans Wessdahl till Rådmansö i Finland. Där dog rusthållets häst och ryttare 1743. Dessa båda ersattes av en brun häst och ryttaren Allbreckt Otto v. Harnwitz. Harnwitz ersattes av Daniel Wessdahl, som i sin tur ersattes a Zackris Vässdal. Han kommenderades till Pommern 1759 och blev tillfångatagen, men utväxlades 1760. 30 september 1764 tillsattes en röd valack. 23 februari 1771 transporterades Z. Wässdal till N:o 11. Han hade då tjänstgjort i 11 år. Ny ryttare blev Anders Wässbom 1773. Året före antogs “en swart wallack med snopp”. Denna häst kasserades 1783. Den var då 20 år gammal och halt. Samma år antogs ett sto, men det störtade efter en kort tid. 1790 transporterades Anders Wässbom till N:o 44 (Elmeshult) efter 17 tjänstgöringsår. Ny ryttare blev Carl Julius Stjernspetz och 1791 antogs ett brunt sto.

Påskarp Rusthåll N:o 43. Påskarp 1 mantal Krono. Augmentshemman: Lutarp i Svartorp, Ryefall i Forserum och Gåremålen i Haurida socken. Ryttaretorp: Stubbarp.

Vid seklets början hette ryttaren Pär Olofsson. Han blev befordrad till Korpral och ersattes 1706 med Ingel Larsson. 1710 hette ryttaren Per Ericksson Påskman och året före antogs en grå häst. Hästen ersattes sedan 1711 av en mörkbrun häst, som kasserades vid generalmönstringen 1724. Fram till detta år var det flera ryttare efter varandra som tjänstgjorde en kortare tid. Johan Månsson Påska blev nu ryttare. 1730 antogs en ljusbrun häst, som kasserades 1740, då den var svag och 13 år gammal. Tre år före dog Johan Påska 33 år gammal och med 13 tjänstgöringsår. Samma antogs sventjänaren Hans Påskman. 1743 fick rusthållet en “Swart häst med stiern och snopp”. Hans Påskman fick avsked 1753 efter 16 tjänstgöringsår och han var då 36 år. Den svarta hästen kasserades 1757, 19 år gammal. Den ersattes aven mörkbrun häst, som kasserades 1762. Ett brunt sto tillsattes 1764 och då tjänstgjorde Eric Påskman sedan 1753. Det bruna stoet kasserades 1770 och tre år senare antogs en svart valack, som ersattes av ett brunt sto 1783. Eric Påskman fick avsked med underhåll 1787. Han var då 63 år och hade varit i tjänst i 43 år. Samma år antogs Jonas Påskman och en svart valack. Hästen ersattes 1794, då den var 17 år, av ett mörkbrunt sto.

Elmeshult Rusthåll N:o 44. Elmeshult 1 mantal Skatte. Augmentshemman: Elmeshult 1 mantal Skatte. Ryttaretorp: Först vid Maritorp, men flyttades till Sågen under 1700-talet.

Sventjänaren Nils Andersson blev tillfångatagen 1703 och ersattes av Johan Larsson som 1704 transporterades till N:o 53. Samma år fick man en mörkbrun häst och den dog 1706. Vi generalmönstringen 1710 tjänstgjorde sventjänaren Jöns Israelsson Elgh. 1712 antogs en svart häst, som dog ett år senare. Jöns Elgh fick avsked 1714, 28 år gammal. 1724 hette sventjänaren Thomas Elgh och rusthållet hade en brun valack i tjänst. Lars Elgh var sventjänare 1728-1753. Han fick då avsked 49 år gammal och med 25 tjänsteår. 1753-1767 hette ryttarna Olof Edman, Hind. Almrot, Swän Kallenberg och Johan Almerot. 1764 tillsattes en mörkbrun valack, som kasserades 1770, 16 år gammal. Sventjänare var då Jöran Grönlund, som transporterades till N:o 72 och istället kom Anders Sierling. 1772 antogs en brun valack och samma år transporterades Anders Sierling till N:o 86. Carl Sällman kom då ifrån samma rusthåll. 1781 störtade hästen 15 år gammal och en svart valack antogs istället. Carl Sällman fick avsked 1789, 47 år gammal och med 25 tjänstgöringsår. Rusthållet hade då ett mörkbrunt sto i tjänst. 1790 kom Anders Wessbom från N:o 42 och han fick avsked 1798, 49 år gammal och med 25 tjänstgöringsår.

Kastorp Rusthåll N:o 45. Karstorp 1 mantal Skatte. Augmentshemman: Hestra i Lekeryds socken 1 mantal Skatte och Topperyd i Forserums socken 1/2 mantal, därav 1/4 mantal. Ryttaretorp: Karstorps ryttaretorp som senare fick namnet Häggenäs.

1706 hette sventjänaren Lars Nilsson och sedan 1703 fanns det en brun häst på rusthållet. Carl Larsson Karström antogs 1709 och hästen var en “vit Dansk”. Denna häst dog på sjön 1713 och ersattes av en brun häst. Carl Karström tjänstgjorde till 1735. Han var då 45 år gammal och hade tjänstgjort i 26 år. Han ersattes av Måns Karström, som dog året därpå. Johan Karsteen blev ny ryttare och vid generalmönstringen 1743 kasserades en ljus fux. Fuxen ersattes av en svart häst. 1759 fick Johan Karsteen avsked, då han inte hörde. Han var då 43 år gammal och hade 23 tjänsteår. Lars Karsteen var ryttare i ett år, sedan dog han. Han ersattes av Christopher Tillman, som 1770 transporterades till Jönköpings Infanterie. 1773 antogs en mörkbrun valack och två år senare blev Johan Karsten ryttare på rusthållet. Han fick avsked 1778. Ett år senare antogs volontären Johan J. Ulfsax. 1782 störtade den mörkbruna valacken 18 år gammal och ersattes av en svart. Johan J. Ulfsax avgisk 1789 och ersattes av Jöns Karsten , som dog i Karlskrona ett år senare. Han ersattes av Johan Borg.

Marietorp Rusthåll N:o 46. Marietorp. Augmentshemman: Ugglekärr i Höreda, Gummarp i Höreda, Lida i Eksjö socken och Näs. Ryttaretorp: Pallarp, som anses som ett av Norra Solbergas äldsta torp. Var tidigare torp under Äskhult.

Sven Larsson hette sventjänaren 1706 och året därpå fick rusthållet en ny brun häst. 1709 antogs Nills Håkonsson Markman och hästen dog 15 år gammal. Den ersattes av en “Rödskijmlet häst med Bläs”. Nills Markman dog 1711, 51 år gammal och ersattes med Hans Hansson Markman. 1733 antogs en ljusbrun valack, som kasserades 1738, 16 år gammal. 1741 antogs ett brunt sto. Hans Markman fick avsked vid generalmönstringen 1757. Han ar då 65 år gammal och hade tjänstgjort i 46 år. Johan Markman hette hans ersättare. En svart valack antogs 1759 och förlorades vid Teschenburg 1760. Fyra år senare antogs ett brunt sto, som störtade 1774, 17 år gammalt. En svart valack antogs 1776 och hästen sköts senare. Johan Markman fick avsked 1787, 59 år gammal och med 29 tjänstgöringsår. Han hade varit med i Pommerska kriget. Daniel Marckman blev nu ryttare. Han hade transporterats från N:o 93 och hette egentligen Bergklint. 1794 dog Daniel Marckman och han ersattes av Joh. Fred. Wallberg, som tranporterades från N:o 84 1797.

Kättstorp Rusthåll N:o 47. Kättstorp 1 mantal Skatte. Augmentshemman: Målen 1/2 mantal, Damparp i Mellby socken 1/4 mantal Skatte och Klackarp i Lekeryds socken 1 till 1/2 mantal Krono. Ryttaretorp: Kättstorpatorpet, senare kallat Bokhaga.

Rekryten Mattias Månsson antogs som ryttare 1703, då sventjänaren Lars Olofsson blivit tillfångatagen vid Lautenburg. L. Olofsson kom tillbaka 1704 och Månsson transporterades till N:o 125. Rusthållets häst försvann, då Olofsson blev tillfångatagen och en brun häst antogs i dess ställe. Bengt Andersson Kiättstedt blev ny ryttare 1710 och den bruna hästen kasserades 1714. 1724 hette ryttaren Pehr Kiettstedt och en grå valack fanns på rusthållet. Den kasserades 1732, då den var 22 år gammal. Istället antogs en annan grå valack. Ett år senare begärde och fick P. Kiettstedt avsked. Han hade tjänstgjort i 18 år och var själv 39 år gammal. 1737 transporterades Israel Lundström till N:o 30 och därifrån kom istället Anders Luut. Den grå valacken kasserades 1744, 16 år gammal och ersattes av en rödbrun valack, A. Luut fick avsked 1751, 46 år gammal och med 22 tjänsteår. Han ersattes av Carl Hurtig. 1759 fanns det på rusthållet en brun häst , som störtade ett par år senare och ersattes av en svart häst. Denna häst störtade 1764 och ersattes av ett brunt sto, som kasserades 1770, 11 år gammalt. 1764 transporterades C. Hurtig till N:o 79 och ersattes av volontären Per Ribbing. Han blev befordrad till Kunglig Livdrabant 1768. Otto Stålhammar antogs 1775 och ett par år senare antogs en svart valack. O. Stålhammar befordrades till korpral 1787 och transporterades till Östra Härads Compagnie. Han ersattes av Nils Munter. Samma år kasserades den svara valacken, då den var 15 år gammal och hade “elakt qwarka”. 1788 antogs ett svart sto, som kronan tog hand om 1791. Samma år transporterades N. Munter till N:o 1 och han ersattes av Joh. Hörberg som befordrades året därpå. Ny ryttare blev då Olof Cremer.

Blankefall Rusthåll N:o 48. Blankefall. Augmentshemman: Elmesås i Mellby socken 1/4 mantal Skatte och Höreda i Lekeryds socken 1 mantal Skatte. Ryttaretorp: Knutstorp.

Sventjänaren Måns Tobiasson dog 1703. Han ersattes av Anders Jönsson 1704. Samma år antogs en svartbrun häst, som dog senare i Kristianstad. 1709 antogs Gustav Nillsson Blank till ryttare. Han fick avgå vid generalmönstringen 1712. Samma år antogs en brun häst och ryttaren Nils Holmberg. 1733 antogs en appelgrå häst och ryttaren Christ. Hollmberg. Han dog 1737 och ersattes av Anders Hollmberg. Den appelgrå hästen kasserades 1741, 13 år gammal och ersattes av en svart häst. A. Hollmberg dog 1756, 41 år gammal och ned 19 tjänsteår. Han ersattes av volontären Håkan Ridderståhl, som fick avsked 1759. Matias Blanckman var ryttare fram till 1764. Han ersattes fem år senare av Nils Holmberg. 1770 tillsattes en brun valack, som ersattes av ett svart sto 1776. Holmberg dog 1789. Han var vid bortgången 43 år gammal och hade tjänstgjort i 20 år. Ny ryttare blev Jonas Holm 1790 och ett par år senare antogs ett “Swart Sto med liten Stjern”.

Hults Norrgård Rusthåll N:o 49. Hults Norrgård 1 mantal Krono.. Augmentshemman: Pilabo 1/4mantal, Hornsved i Hässleby socken 1/2 mantal Skatte, Sjövika i Hässleby socken 1/4 mantal Krono och Topperyd i Forserums socken 1/4 mantal Skatte. Ryttaretorp: Ärrhult.

Sven Håkonsson hette sventjänaren 1706. Erick Månsson Hullt antogs 1709 och ett år senare antogs ett rött sto. 1719 hette ryttaren Peder Gustafsson. Stoet kasserades vid generalmönstringen 1724, då Pehr Hullt var sventjänare. 1733 fanns det på rusthållet en blekröd valack, som störtade på Gräsningen 1742. Den var då 22 år och ersattes av ett gult sto. Pehr Hullt fick avsked 1757. Han var då 65 år och hade tjänstgjort i 41 år. Samma år dog stoet 20 år gammalt och ersattes av en brun valack, som kasserades efter ett år. Anders Hultqvist blev ny ryttare och han tillfångatogs i Pommern 1759. Ett år senare utväxlades han i Stralsund . 1761 antogs ett svart sto, som kasserades 1770. Det var då 18 år och hade “Spatt”. Man fick istället en valack, som störtade 1782, 18 år gammal. Ett svart sto antogs då och det fanns fortfarande på rusthållet 1798. Stoet var då 20 år gammalt. Anders Hultqvist fick avsked 1790. Han var då 52 år gammal och hade tjänstgjort i 33 år. Carl Stålt hette den nye ryttaren, som var 6 fot och 2 tum lång.

Karta över Norra Solbergas samtliga soldat- och ryttaretorp
Ordförklaringar
Augmensthemman: Kallades under indelningsverkets tid de hemman, vilkas ränta (augments- eller tilldelningsränta) blivit anvisad till rusthåll. Om inte rusthållsstammen var tillräckligt stor för att bära rustningsbesväret, anslogs till dess understöd räntor från andra hemman, s.k. augmentshemman. Den ersättning, som staten gav rusthållaren vid ordnandet av det indelta kavalleriet bestod först och främst i befrielse från rotering och eftergift av rustningshemmanets egen ränta. Ibland var denna så stor, att endast en del behövde användas för ändamålet. Det inträffade också att rustningshemmanets ränta inte uppgick till det belopp, som ansågs erforderligt för att trygga rusthållets bestånd. I detta fall anvisades en s.k. augmentsränta till fyllnad. Därtill användes vanligen hemmansräntor, men även kvarnränta och ibland kronotionde. Var räntan av augmentshemmanet för stor för ett rusthåll, delades den mellan två eller flera. Resten kunde även anvisas till ett annat ändamål eller besparas åt kronan. Frälse: Frihet från skatt till konungen, åt dennes och hans broders “män” med deras underhavande, åt biskoparnas svenner samt slutligen åt alla de män, som tjänar med stridshäst, vem helst de tjänar. Generalmönstring: Kallades den mönstring, som förrättades av därtill av Kunglig Majestät särskild för varje gång förordnad generalmönstringsherre, biträdd av en generalmönstringskommissarie. Senare av vederbörande arméfördelningschef, biträdd av regementets i fråga auditör. Mönstringarna hölls för att undersöka personalens, hästarnas och materielets tillstånd, samt för att även undersöka huruvida manskapet åtnjutit sin rätt. Ursprungligen ifrån 14:e århundradet, då dessa kallades vapensyner eller “munstringar”. Efter yngre indelningsverkets genomförande av Karl XI, verkställdes noggranna mönstringar, som fick namnet generalmönstringar. Det bestämdes, att generalmönstringarna skulle hållas än vart femte, än vart tredje år, Vid denna förrättning, där landshövdingen var närvarande för att bevaka rote- och rusthållarnas rätt, godkändes eller kasserades efter senaste generalmönstring antagna rekryter och remonter (ridhäst som inte blivit färdigdresserad), beviljades avsked för korpraler och manskap till pension, godkändes nyanskaffad mundering osv. Till varje generalmönstring upprättades utförliga generalmönstringsrullor. 1887 blev generalmönstringen årlig för alla indelta trupper och 1905 avskaffades den. Hemman: Den jordbesittning, som till följd av sin förmåga att bära ett visst minimum av skatter och allmänna besvär, blivit satt i mantal. Sveriges hemman indelades efter jordnaturen i frälse-, krono- och skattehemman. Husförhörslängd: Katekismilängd, som efter 1894 kallades församlingsbok. Vid 1686 års kyrkolag anbefalldes förandet av kyrkoböcker. Dessa fördes till en början som husförhörsböcker. De motsvarade i huvudsak nyare tiders vigselbok, födelse- och dopbok, död- och begravningsbok samt in- och utflyttningsbok. Indelta armén: Kallades intill senaste tid, i motsats till de genom värvning bildade trupperna, vanligen en del av den svenska armén, som grundade sig på såväl indelning som rotering Jordebok: Förteckning på alla minom ett visst distrikt (socken, fögderi eller län) befintliga jordegendomar jämte uppgifter om deras kamerala förhållanden, såsom mantal, grundskatt, rustning, rotering och för alltid skedda avsöndringar. Kronohemman: Jord om ägs av staten, men som brukas av enskild person med åborätt. Dessa personer erlade skatt direkt till staten s.k. kronoskatt. Mantal: Gårdatal, hemmantal. Mått på en jordegendoms skatteförmåga. Mantalslängd: En officiell förteckning på alla inom ett mantals- och skatteskrivningsdistrikt bosatta personer till namn, födelseår, boplats, fast egendom, yrke, tjänst m.fl. omständigheter, av vilka deras skattskyldighet eller skattefrihet bestämmes. Den upprättades årligen vid mantals- och skatskrivningen i överensstämmelse med fastställt formulär. Mundering: Vid de svenska rotehållningstrupperna underhölls alltsedan Karl XI;s tid två munderingar för varje man. En livmundering, som användes under regementsmöten och särskilda kommenderingar samt vid utryckning till krig och en släpmundering, som användes vid övriga tillfällen i fred. Livmunderingen, som förr kallades liveriet, har alltid underhållits av kronan, varemot rotehållaren enligt Karl XI:s bestämmelser skulle bestå soldaten med “släpkläder”, mot det att denne arbetade hos honom. Så småningom försvann släpkläderna och istället bidrog då roten med hälften till till soldatens beklädnad. Vid underhållningstrupperna var rusthållaren skyldig att anskaffa och underhålla två munderingar samt hästmunderingen, tills denna skyldighet 1885 och 1886 övertogs av staten mot en årlig avgift av 40 kronor. Livmunderingen förvarades hos rote- och rusthålllarna i rotekistan eller rustkammaren eller i regementsförrådet. Pikenerare: Fotfolket bestod av tvåslags pikenarare, väpnade med rustning och blanka vapen samt uppställda i stora kvadrater och musketerare, utan skyddsvapen, men försett med eldvapen (musköt) och uppställda utomkring eller i hörnen av de tunga slaghoparna. Mot slutet av 30-åriga kriget bortlade pikenerarna rustningen och vid övergången till 18:de århundradet, hade piken blivit utbytt mot geväret med bajonett. Från den tiden fanns det alltså endast ett slag av fotfolk. Under hela 17:e århundradet indelades fotfolket i regementen och under senare hälften av samma århundrade infördes bataljonen som stridsenhet. Pommerska kriget: Det krig, som Sverige förde med Preussen och som delvis sammanföll med det “Sjuåriga kriget”. Krigets orsak var framför allt att hattpartiet, som då hade makten i Sverige, trodde att Fredrik II i Preussen skulle duka under för sina många fiender. Sverige skulle då få tillfälle, att utan risk och ansträngning återfå sina till Preussen avträdda pommerska besittningar (1720). Till förevändning för kriget tjänade Fredriks infall i Sachsen 1756, vilket stämplades som ett brott mot den av Sverige och Frankrike garanterade Westfaliska freden. Sverige förklarade Preussen krig 1757. Den 22 maj 1762 avslöts i Hamburg fred utan vinst och förlust. Den förvirring, som kriget orsakat i finanserna, blev en avgörande orsak till hattarnas fall 1765. Rote: Under den tid manskap till fotfolket i Sverige uttogs genom utskrivning, förstod man med rote de personer eller gårdar, som vid en dylik förrättning förenades för att lämna en man. Den största gården i roten fick namnet stamrote och ansvarade för uppfyllandet av rotens skyldigheter. De andra gårdarna i roten fick benämningen strörotar. Roten var skyldig att anskaffa soldat såväl i krig som i fred ända till 1810, då i sammanhang med förstärkningsmanskapets införande, rekryteringsskyldigheten i krig upphörde. Rusthåll: Hemman vilket rusning ålegat. Vissa krono- och skattehemman fick i uppdrag, att hålla försvarsmakten med häst och karl. I gengäld fick statsunderstöd i räntor. Rusthållarna hade skyldighet, att såväl i krig som fred anskaffa och underhålla ryttare och häst samt för den erforderliga persedlar. De skulle även deltaga i trossens underhåll. Rekryteringsskyldigheten i krigstid upphävdes 1810. Ryttare: Den äldre benämningen på det tyngre krigsfolket till häst i Sverige till skillnad från dragonerna, som var lättare utrustade och även kunde strida till fots. Dragonerna fick sitt namn efter att de var beväpnade med korta skjutvapen, vars kolvar liknade drakhuvud (lat. draco = drake). De stred vanligen till fots och använde hästarna huvudsakligen såsom fortskaffningsmedel. Husar var benämningen på en lätt kavallerist. I Sverige uppsattes de första husarerna 1758, då Svenska husarregementet bildades. En vanlig benämning på ryttare var sventjänare. Samma förmåner som soldaten. Skatte: Skattjord, skattskyldig jord i egentlig mening till skillnad från frälse och krono. Soldat: Benämning för krigsman. Det började användas i Sverige först under 1600-talet och ersatte det förut vanliga knekt. Benämningen avser i mera inskränkt betydelse det obefordrade manskap av infanteriet, som inte särskilt utmärkes, som gardister, grenadjärer, jägare e.d. I svenska roteringsverket kallas allt det indelta manskapet soldater. Korpraler räknades även till dessa. Soldatens förmåner utgjordes i allmänhet av: Vid inträdet i tjänsten 10-125 kronor, årslön 2-15 kronor, torp med uthus, kåltäppa, ½ tunnland åker samt äng till två sommarlass hö. Volontär: På 1700-talet var detta benämning för officer, som frivilligt deltog i, vanligen utländsk armés, krigsföretag.